Anna Kaijser tog sin läkarexamen 1901 som en av Sveriges första kvinnor. Hennes studiekamrater Ada Nilsson och Alma Sundquist valde bort man och barn. Det ansågs inte möjligt att vara kvinna, läkare, mor och maka på samma gång. Men Anna ville ha både jobb och familj.

Kerstin Thorborg var vårt lands ledande operasångerska underdrygt 20 år. I Berlin, Wien, London och New York hördes hon med Toscanini, Melchior och Björling. Maken Gustaf Bergman blev hennes factotum, instuderande pianist och regissör, promotor och klippa i livet.

Brev från förr är frusna ögonblick från den tillvaro som en gång varit. I den här boken har femton författare presenterat sina egna favoriter och gett breven sitt sammanhang i tid och rum.

Världsmedborgarrörelsen drömde om en fredens värld där nationalstaterna hade upplösts. I dag är det få som minns den, trots att den grundades för att locka svenska medborgare. Hur skulle drömmen målet uppnås? Och var blev den av, när den inte besannades?

I denna antologi intresserar sig humanioraforskare aktiva inom religionsvetenskap, historia och språk för den mänskliga civilisationens återkommande uttryck för idéer om formandet av en ny människa.

Om Bo Hanssons skiva, Tolkiens böcker, och hur Midgårds sagouniversum senare anammats av bl.a. dataspelsgenerationen, metalmusiken, konspirationsteoretiker, religiösa sekter och neonazister.

Tobias Lund tolkar en rad av Alfvéns större verk som musik om världen och människans vanskliga plats i den och visar att Alfvéns musikskapande var mera komplex än vad som ofta antas, och intimt förbundet med internationella trender inom litteratur, bildkonst och livsåskådning.

I skuggan av de mer uppenbara hoten mot demokratin pågar en annan process. Boken belyser den nyliberala styrningens destruktiva konsekvenser för demokratin och synliggör hur marknadens principer urholkar de värden som demokratin vilar på.

Musicerande, musikskapande och undervisning i musik styrs av olika villkor för deltagandet i musiklivet. Förutsättningar för att spela, skapa och lära musik varierar beroende på vem som är utövare eller vem som lär.

Kan det vara så att den kulturella rasismen får sina grundvalar reproducerade i en av det demokratiska samhällets mest bärande institutioner - skolan?

Vartannat år anlitar Riksteatern några av Nordens skarpaste dramatiker och ber dem skapa specialskrivna pjäser för ungdomar mellan femton och tjugo år. Tack vare detta finns nu än en gång en handfull angelägna pjäser som kommer att älskas av många och på sina håll skapa teatermagi.