Suzanne Osten och Unga Klara har blivit världsberömda för sitt sätt att göra teater i dialog med barn och unga. Här ges, för första gången, en samlad blick på Unga Klaras arbetsmetoder, med exempel från 25 års erfarenhet

Under åren kring sekelskiftet 1900 betraktades Emil Sjögren som den viktigaste av tidens svenska tonsättare. Trots att han hade en sådan stark position då har inte särskilt mycket forskning gjorts om Sjögren. Denna bok är ett försök att råda bot på det.

När Märta Ramsten från 1968 till mitten av 1990-talet reste runt i landet med Nagra-bandspelare satt sångare och spelmän från Överkalix i norr till sydligaste Skåne framför mikrofonen. Bakom mikrofonen fanns den lyssnande dokumentatören.

"Hej på dig! Det är jag, målarboken om Himlaspelet, som pratar med dig. Jag behöver din hjälp för att ge färg åt historien om Mats Erson som älskar Marit, fast hon är i himlen hos Vår Herre sedan hon bränts som häxa. Han ska gå och prata med Vår Herre för att få sin Marit tillbaka."

This book examines the Swedish artists Olof Sager-Nelson and Tyra Kleen, as well as the Finnish artists Magnus Enckell, Beda Stjernschantz and Ellen Thesleff, as examples of the great number of internationally based Swedish and Finnish artists during the 1890s.

Kan vi som bildbetraktare klättra in i tavlan på väggen? Är det möjligt för gestalterna i bilden att lämna bildrummet och stiga ut till oss i åskådarrummet? Rampassage har länge varit ett återkommande inslag i litterära berättelser för både barn och vuxna, men även i scenkonst, film och narrativa bilder.

Lättläst skönlitteratur för unga är en högaktuell texttyp i stark expansion. Denna bok gör nedslag i historiken kring lättläst från 1960-talet till idag

När musikern och författaren Marie Selander flyttar till Eskilstuna 2017 engagerar hon sig genast i det lokala musiklivet. På scener och bland arrangörer finns det nästan bara män. Var finns de kvinnliga musikerna?

Från första början samarbetade rasbiologiska institutet med en mängd helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin. Denna bok handlar om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Gustaf Ankarcronas betydelse för Dalarnas självbild, och för omvärldens bild av dess kultur, kan knappast överskattas. Bokens nio författare belyser och ger perspektiv på de olika områden inom vilka Ankarcrona agerade.

Dalarnas fäbodristningar är en rik skatt av bilder och korta texter. De höggs och ristades på träd, i husväggar, i stenblock och på berghällar från 1600-talet framåt mitten av 1900-talet av vallkullor och andra som arbetade och vandrade i utskogarna.