Kan vi som bildbetraktare klättra in i tavlan på väggen? Är det möjligt för gestalterna i bilden att lämna bildrummet och stiga ut till oss i åskådarrummet? Rampassage har länge varit ett återkommande inslag i litterära berättelser för både barn och vuxna, men även i scenkonst, film och narrativa bilder.

Lättläst skönlitteratur för unga är en högaktuell texttyp i stark expansion. Denna bok gör nedslag i historiken kring lättläst från 1960-talet till idag

När musikern och författaren Marie Selander flyttar till Eskilstuna 2017 engagerar hon sig genast i det lokala musiklivet. På scener och bland arrangörer finns det nästan bara män. Var finns de kvinnliga musikerna?

Från första början samarbetade rasbiologiska institutet med en mängd helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin. Denna bok handlar om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Gustaf Ankarcronas betydelse för Dalarnas självbild, och för omvärldens bild av dess kultur, kan knappast överskattas. Bokens nio författare belyser och ger perspektiv på de olika områden inom vilka Ankarcrona agerade.

Dalarnas fäbodristningar är en rik skatt av bilder och korta texter. De höggs och ristades på träd, i husväggar, i stenblock och på berghällar från 1600-talet framåt mitten av 1900-talet av vallkullor och andra som arbetade och vandrade i utskogarna.

Stiftelser har ett evighetsperspektiv - stiftaren vill försäkra sig om att pengarna kommer att användas till just det ändamål han/hon anser viktigt. Det kan handla om allt ifrån att lindra fattigdom till att finansiera forskning. Men vad händer med stiftelser då samhället och behoven förändras?

I den här boken undersöker fyra musiketnologer några av de estetiska, ideologiska, geografiska och inte minst kulturella förflyttningar som skedde i det svenska musiklivet under årtiondena kring 1970.

Om en monumental skulpturs tillblivelseprocess utifrån en konstnärs perspektiv. Berättelsen följer konstnärens liv och svårigheter att gestalta sin idé om det metaforiska rummet

Översättningar till svenska av tre sagor och två längre poem om sagokonungen Arthur, tillsammans med inledning och innehållskommentarer.

Anna Kaijser tog sin läkarexamen 1901 som en av Sveriges första kvinnor. Hennes studiekamrater Ada Nilsson och Alma Sundquist valde bort man och barn. Det ansågs inte möjligt att vara kvinna, läkare, mor och maka på samma gång. Men Anna ville ha både jobb och familj.