Med kriget i Ukraina har frågan om vad som händer med män i krig åter blivit högaktuell. Trots att det varit känt sedan antik tid att krigare kan drabbas av psykiska svårigheter och bli galna, har mäns offerskap varit kontroversiellt. Män har själva svurit trohet åt mansideal präglade av självkontroll och maskulint mod, medan sårbarhet föraktats. Politiker, officerare och konservativa psykiatriker har gjort detsamma. Traumats realitet har först med det moderna PTSD-begreppet, Posttraumatiskt stressyndrom, fått ett erkännande.

Med utgångspunkt i första världskrigets diskussion om granatchock och fram till Vietnamerans hantering av traumatiserade soldater, framställs traumabegreppets idéhistoria. En viktig bakgrund för förståelsen av PTSD är det sena 1800-talets diskussioner om hysteri och trauma, med bidrag av psykiatriker som Pierre Janet, Sigmund Freud och Abram Kardiner.

Män får i boken själva komma till tals om sina erfarenheter av trauma och andra själsliga lidanden. Med hjälp av skönlitteratur och intervjuer med samtida skandinaviska män skisseras en fenomenologi för den manliga smärtan.

Krig tydliggör trauman, även om alla former av våld, olyckor och naturkatastrofer, men också omsorgsbrister, kan traumatisera en människa. Så även vanliga svenska män.

Avslutningsvis redogörs för modern kunskap om trauma, dess konsekvenser och möjliga behandling. Det finns hopp för den som drabbats.

Claes Ekenstam är docent i idéhistoria och tidigare lektor i vårdvetenskap, nu verksam som kroppspsykoterapeut i egen praktik. Han intresserar sig särskilt för trauma och dess behandling.

När aidsepidemin bröt ut fick ideella föreningar för homosexuella, drog­användare och blödarsjuka ta hand om döende och förtvivlade medlemmar och deras anhöriga. Hur förhandlade de med myndigheterna och hur interagerade de med var­andra? I aidskrisen uppstod även nya kamrat­föreningar för kvinnor och invandrare från Afrika. Hur  organiserade de sig? Tidigare  historisk forskning i Sverige har fokuserat på myndigheternas agerande när samhället ställdes inför den omstörtande epidemin. Här undersöks frivilligorganisationerna, ofta sprungna ur redan marginaliserade grupper, och deras stora utmaningar i krisen.

Jens Rydström är docent i historia vid Stockholms universitet och professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Lena Lennerhed är professor i idé­historia vid Södertörns Högskola. Deras forskning kretsar främst kring historiska och samtida före­ställningar om sexualitet, kön och funktion.

När etnologerna under första halvan av 1900-talet kartlade Sveriges allmogekultur sökte de den riktigt uråldriga kulturen. Denna kunde finnas i områden som varit isolerade vilket lett till att kulturen där stått stilla. Områdena kom att kallas reliktområden. Under 1970-talet utsattes de tidiga etnologernas teorier kring bland annat kulturfixering för kritik och deras forskning om folklig materiell kultur blev satt åt sidan. I Traditionella nyheter återvänder Martina Böök till den folkliga kulturen men med nya infallsvinklar på hur de ålderdomliga uttrycken kan förstås.

I boken undersöks Virestads socken, del i ett så kallat reliktområde, mellan 1750 och 1850. Genom att analysera agerandet på sockenstämman, församlingens brev till kungen, bevarade kläder och bouppteckningar kan Martina Böök presentera nya perspektiv på sambanden mellan ekonomisk, social och politisk utveckling och kulturell kontinuitet och förändring. Centralt för undersökningen är bouppteckningar som ger en unik möjlighet att följa den enskilde individens klädval, från textila till klädekonomiska beslut. Det visar sig att ålderdomliga kläder mycket väl gick att förena med livaktig politisk kultur och ekonomi. De traditionella kläderna kan i själva verket ha gett en stabilitet lokalt vilket gav befolkningen en större flexibilitet, som att öppet visa oenighet på sockenstämman.

Martina Böök är historiker, verksam vid Linnéuniversitetet. Hon har tidigare givit ut Mer för prakten än för nyttans skull genom Landsarkivet i Vadstena. Traditionella nyheter är hennes doktorsavhandling.

Under 1920- och 30-talet arbetade rasbiologiska institutet i Uppsala, under Herman Lundborgs ledning, med att samla information som kunde ligga till grund för dess forskning. Institutets personal utförde inte denna uppgift på egen hand. Från första början samarbetade de med en mängd individer ur den svenska allmänheten - helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.

Frivilliga rasbiologer är en bok om dessa människor, och om hur kunskap cirkulerade i det svenska samhället för mindre än 100 år sedan.

Måns Ahlstedt Åberg (f. 1994) är doktorand i Europastudier vid University of Hong Kong. Han är utbildad vid Lunds universitet och har som huvudsakliga intresseområden kontakter mellan Europa och Asien under tidigmodern tid, samt den svenska rasbiologins historia.

Dalarnas fäbodristningar är en rik skatt av bilder och korta texter. De höggs och ristades på träd, i husväggar, i stenblock och på berghällar från 1600-talet framåt mitten av 1900-talet av vallkullor och andra som arbetade och vandrade i utskogarna. Boken innehåller talrika illustrationer och djupgående analyser av ristningarnas innehåll - och deras människor.

Stiftelser har ett evighetsperspektiv - stiftaren vill försäkra sig om att pengarna kommer att användas till just det ändamål han/hon anser viktigt. Det kan handla om allt ifrån att lindra fattigdom till att finansiera forskning. Men vad händer med stiftelser då samhället och behoven förändras?

I denna bok ges exempel på hur ett antal stiftelser i Göteborg förändrats sedan 1700-talets slut. I takt med att lagstiftning förändrats och staten tagit ett allt större ansvar har många stiftelser tvingats till omtolkningar av ändamålen. Särskilt fokus läggs på Linhultska, Robert Dicksons, Theodor och Hanne Mannheimers samt IngaBritt och Arne Lundbergs stiftelse. Ett kapitel ägnas åt kvinnors roll i stiftelse­världen - de har spelat en viktig roll som mottagare av medel, som stiftare och som praktiskt arbetande i verksamheten.

Birgit Karlsson är professor emerita i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Hon har forskat och undervisat om sambandet mellan politik och ekonomi, ofta med inriktning på sociala förhållanden.

Brev från förr är frusna ögonblick från den tillvaro som en gång varit. Känslan av att verkligen vara där infinner sig ofta när man läser kärleksbreven till 1800-talets mamseller, breven som bevarats över generationerna för att de ansetts vara viktiga. Kung Johan III:s "skällebrev" till ryske tsaren, familje­breven inom en dalsländsk borgarfamilj i Karl XIV Johans tid, konstnärsbreven från Paris och värmländska Utterbyn, de många emigrantbreven, den unga flickans brev från sommarkolonin i Roslagen hem till mamma och pappa i Stockholm en dag på 1880-talet: det finns många brev att välja till en antologi om brev och brevskrivande genom den svenska historien.

I den här boken har femton författare presenterat sina egna favoriter och gett breven sitt sammanhang i tid och rum. Boken fokuserar på 1800- och 1900-talen. Här finns dock också något senmedeltida exempel - liksom en avslutande diskussion om brevens roll i vårt digitala samhälle, när vi skriver mer än någonsin, fast i andra former. Kommer våra mejl och SMS att vara lika intressanta för våra efterkommande som breven från morfars beredskapstid eller mormors ungdomliga midsommarfirande kan vara för oss? Kommer de överhuvudtaget att bevaras? Det är sådant man har anledning att fundera över.

När andra världskrigets bomber och kulsprutor just tystnat, och ett hotande kärnvapenkrig svepte sin skugga över jorden, fångades människor världen över av en dröm. Det var en fredens och världsmedborgarskapets dröm, där nationalstaterna hade upplösts för att inte längre kunna orsaka krig.

I dag är det få som hört talas om denna gränslösa dröm om fred, och än mindre att Världsmedborgarrörelsen bildades för att locka svenska medborgare till den. Vad var det som fick människor här att fångas i drömmen? Vad var det hägrande målet, och hur skulle det uppnås? Och var blev drömmen av, när den inte besannades?

Det är några av de frågor som den här avhandlingen söker besvara.

Det går en åska genom tidevarvet skrev Carl Jonas Love Almqvist år 1842. Åskan var den folkliga vreden mot överhetens förtryck och hårda motstånd mot rösträtt, fackliga krav, politisk frihet och rättvisa. Det är denna folkliga vrede Bunny Ragnerstam skildrar i sin storslagna krönika om de år som traditionellt beskrivs som ett stillsamt skede i svensk historia.

Genom en rad människoöden framställs tidevarvet med alla dess nya spänningar - det svenska industrisamhällets, städernas och svenska arbetarklassens uppkomst, det blodigt krossade upprorsförsöket i mars 48, svenska arbetare som fick nyttig facklig lärdom som strejkbrytare i Newcastle, svartlistning av arbetarledare, inledningen till den massemigration som skulle drabba landet, och inte minst det liberala genombrottet – det stora sveket mot underklassen. I helfigur framträder skräddaren Sven Trägårdh, landets första arbetarledare som öppet vågade framföra nya radikala folkliga krav, och den märklige järnvägsarbetaren Gottfrid Lindman, som var först att organisera de svenska arbetarna i en ny sorts klassmässig förening. Möt också cigarrarbetaren Ferdinand Laurell som startade en svensk sektion av Internationalen, en landsomfattande metallarbetaraktion och själv blev invald i Internationalens generalråd i New York.

Här finns även historien om tidningspressen, de stridbara mot de räddhågsna och falska redaktörerna som vek sig för den kungliga reaktionen. Carl Jonas Love Almqvist, landets främste författare och politiska skribent på folkets sida tvingades i landsflykt - efter 170 år bevisas han nu oskyldig till de brott han anklagades för.

Bunny Ragnerstam har en enastående förmåga att skildra vanliga människors vardagliga liv ur deras perspektiv. Åskan genom tidevarvet levandegör konkret och dramatiskt det svenska samhället på tröskeln till en ny tid.

Bunny Ragnerstam, född 1944, är en av våra stora folkliga berättare - journalist, författare, historiker och, som han själv säger, "märkligt nog även konstnär på gamla dar".

Under andra hälften av 1800-talet blev Japan oerhört populärt i Europa och USA. Konstnärer visade helt nya grepp och motiv, kimonon blev ett modeplagg, porslin dekorerades med japanska strån och insekter, heminredning för den växande medelklassen använde japanska mönster och motiv, möbelkonsten förnyades. Teatern spelade upp dramer och musikaler med geishor och samurajer. Hundratusentals solfjädrar importerades. Entusiaster vallfärdade till Japan och köpte upp löst och fast, från Buddha-statyer till tygschabloner. Enorma privatsamlingar såldes och köptes på stora auktioner, utställningar ordnades och de första museerna, specialiserade på Japan, grundades.

Japonismen uppfattas i allmänhet som något som uppstod och utvecklades i västvärlden. Monica Braw visar i Geisha eller samuraj? att det inte var en tillfällighet att västerländsk konst, arkitektur och konsthantverk inspirerades och förvandlades av Japan. Det fanns en agent: Japan.

Monica Braw är fil. dr i japansk historia och var 1983–1993 Svenska Dagbladets korrespondent i Tokyo. Hon är författare till flertalet romaner och noveller samt fackböcker om Japan och den japanska kulturen. År 2011 erhöll hon Den uppgående solens orden från Japan och år 2021 Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band för sitt arbete

Andra världskriget rasar, men på Växjöfängelset utkämpar kvinnorna ett eget krig. Anstalten är Sveriges enda kvinnofängelse, och hit kommer kvinnor som dömts för fosterfördrivning, stöld, spioneri och lösdriveri. Deras brott är ofta så kallade nödbrott, orsakade av fattigdom.

Flera av kvinnorna på fängelset har barn, som de tvingats lämna kvar hos släktingar eller som myndigheterna placerat på barnhem. Åtskilliga kvinnor är gravida när de kommer till fängelset och föder barnen där.

Kvinnofångar skildrar Sverige under 1940-talet, samtidens moral och ett fyrtiotal kvinnor som begått brott. Fångarnas röster framträder särskilt klart i brev som de själva skrev eller som kuratorerna på fängelset hjälpte dem att skriva. Dessa brev är fyllda av längtan efter barnen, oro för hur maken klarar sig, sorg över vad de ställt till med och förhoppningar om att bli förlåtna.

Christina Kellberg är journalist och författare. Hon arbetade i 40 år som reporter på Dagens Nyheter och har sedan dess gett ut boken Kupongtjuven, som handlar om hennes mormor, romanerna Flickan och hunden och Ellen. Tillsammans med Christer Lindarw skrev hon hans biografi This is my life.

Eli Heckscher, nationalekonom och ekonomhistoriker, är en av Sveriges internationellt mest kända vetenskapsmän. Hans verksamhet sträckte sig över 1900-talets första hälft och sammanfaller med framväxten av det moderna samhället. Heckscher hade stor del i många centrala frågor och politiska skeenden: krigstidshushållningen under första världskriget, penningpolitiken, tullpolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Han deltog i flera stora utredningar och var en outtröttlig debattör.

Vetenskapens karaktär handlar om denne man, hans individualism och kamp för oberoende; hans tankar och idéer. Det är också en bok om Stockholm och dess judiska borgerlighet, om Handelshögskolan och om svensk statsförvaltning i början av  1900-talet. Första delen omfattar perioden 1879-1924.

Ylva Hasselberg är professor i ekonomisk historia och verksam vid Uppsala universitet. Hon har tidigare publicerat bland annat Industrisamhällets förkunnare. Eli Heckscher, Arthur Montgomery, Bertil Boëthius och svensk ekonomisk historia 1920-1950 (2007); Vem vill leva i kunskapssamhället? Essäer om universitetet och samtiden (2009); Vetenskap som arbete: normer och arbetsorganisation i den kommodifierade vetenskapen (2012) samt Inte utan visst motstånd (2019).

I denna antologi diskuteras historikerns yrkesroller i relation till det moderna samhällets förändringar. Vilka övergripande tekniska och kulturella förändringar har bidragit till kretsloppen för historisk kunskap under det sena 1900- och det tidiga 2000-talet? På vilka samverkansytor finner vi idag yrkesverksamma historiker? Hur ser samverkan ut och vem får räkna sig själv som "historiker"? Frågor såsom dessa behandlas här i ett antal initierade, engagerande och bitvis provokativa texter om historikern och hens yrkesroll.

Medverkande: Stefan Eklöf Amirell, Maria Cavallin-Aijmer, Samuel Edquist, Hanna Enefalk, Maja Hagerman, Helena Kåks, David Ludvigsson, Roddy Nilsson, Kenneth Nyberg, May-Brith Ohman Nielsen, Johan Samuelsson och Martin Åberg.

I Bland tidningsmakare, pennskaft, politiker och konstnärer möter vi en lång rad välkända, men även bortglömda män och kvinnor, som under de senaste 150 åren haft betydelse för svensk press- och mediehistoria. Gemensamt för dem är att deras efterlämnade handlingar förvaras i Sveriges Pressarkiv i Riksarkivet. Boken handlar om dessa 200 personarkiv och den intressanta forskningspotential som ryms i dem. Samtliga arkiv redovisas med en kort information om arkiv och arkivbildare, ett femtiotal presenteras mer utförligt i minibiografier.

Men Pressarkivet innehåller så mycket mer. Boken handlar också om Pressarkivets tidningsarkiv, specialbibliotek och de mycket omfattande samlingar av foton, originalteckningar, löpsedlar, pressklipp och tidningar, vilka tillsammans utgör en stor del av det totala arkivbeståndet. Bokens illustrationer är hämtade ur dessa arkiv och samlingar. I inledningskapitlet skildras Pressarkivets bakgrund och tillkomst liksom dess stödförening Pressarkivets vänner, sedan 2019 Svensk Mediehistorisk Förening.

Boken är tänkt som en vägledning för dem som söker efter press- och personhistoriskt arkivmaterial. Den innehåller också information om hur arkiven är ordnade och förtecknade, vilka sökmedel som finns och hur man kan gå tillväga för att hitta i arkiven.

Ellinor Melander är FD i idéhistoria. Hon har varit förste arkivarie i Riksarkivet och ansvarig för Sveriges Pressarkiv 2001-2009. Åren 2002-2012 var hon redaktör för Presshistorisk årsbok. I sin forskning har hon ägnat sig åt kvinnliga journalister, presshistoria och rösträttskvinnor kring sekelskiftet 1900. Det har resulterat i en rad artiklar, en kommenterad brevutgåva samt boken Frisinnad och omutligt modig: En biografi om Hilda Sachs (Gidlunds, 2018).

På 1840-talet gavs de första manualerna för stickning och virkning ut på svenska. I små häften med färgglada pappersomslag förmedlades mönster och instruktioner för att tillverka diverse dekorativa föremål, som börsar i silke eller färgglatt ullgarn dekorerade med pärlor, eller kragar, barnkläder och spetsar i tunt vitt bomullsgarn. I manualernas förord lyfts stickning och virkning fram som de vackraste av alla fruntimmershandarbeten, såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Vid 1850-talets mitt minskar utgivningen av manualer för stickning och virkning, och mönster för allehanda textila handarbeten blir istället ett regelbundet inslag i modejournaler. På stora planscher i tunt papper trängs mönsterritningar med tillskärningsmönster och bilder på det senaste klädmodet. Skillnader mellan dessa publiceringssätt väcker frågor kring hur förmedlingen av mönster och instruktioner för stickning och virkning förändrades över tid, och vad dessa förändringar innebar för utövandet av dessa handarbeten.

Hanna Bäckström undersöker hur mönsterförlagor och instruktioner för stickning och virkning utformades och spreds i tryckta publikationer under 1800-talets mitt, en period när nya publikationsgenrer introduceras på den svenska marknaden. Förutom att ge en detaljerad bild av de första mönster för stickning och virkning som gavs ut på svenska görs jämförelser med liknande publikationer i Tyskland och Storbritannien, och en stor mängd manualer som inte uppmärksammats inom tidigare forskning belyses och sätts in i en kulturhistorisk och mediehistorisk kontext.

Hanna Bäckström är textilhistoriker, verksam vid Uppsala universitet. Förmedling av mönsterförlagor för stickning och virkning. Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt är hennes doktorsavhandling.

Under perioden 1850-1920 utvecklades Sverige till en industrination. Industrialiseringen medförde att kreditmarknaden och bankväsendet moderniserades. Vid industrialiseringsprocessens inledning bildades ett utvecklingsblock kring handeln, industrin, kommunikationerna samt kredit- och bankväsendet.

Under 1870-talet började bankerna med obligationsfinansiering. Det viktigaste användningsområdet blev att finansiera infrastrukturen via en utbyggnad av järnvägsnätet. Det statliga stambanenätet kompletterades med en stor mängd privatfinansierade järnvägssträckningar.

Kring affärsbankerna skapades så småningom sfärer av anknutna företag. Bankerna kom därmed att spela en avgörande roll i den ekonomiska utvecklingen. Som exempel kan nämnas Stockholms Enskilda Bank och de företag, som under 1900-talet har stått familjen Wallenberg nära. Den viktiga industrifinansieringen och transportfinansieringen bildade en stabil grund för Sveriges utveckling mot en modern industrination.

Författaren Ek. dr Magnus Andersson är verksam som forskare vid Institutionen för Ekonomi och Samhälle/Avdelningen för Ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Möt prinsessan Cecilia Vasa som drev vapensmedjor och järnbruk och gjorde hela Europa osäkert med sina upptåg. Möt super-macho-mannen som fostrade flera franska kungar, var lika skicklig med svärdet som på hästryggen och som hette Anne, döpt efter sin mor. Möt Nostradamus, berömd för sina profetior - pestläkare, astrolog och författare med rebelliska idéer som ideligen försatte honom i livsfara. De presenteras här tillsammans med en rad andra färgstarka personligheter. Alla befinner sig på olika sätt i händelsernas centrum under avgörande ögonblick i vår historia. De har en gemensam nämnare, oavsett om de är prinsessor, präster, prinsar eller poeter: de bryter mot tidens normer. Priset de betalar är högt, men detta hindrar dem inte från att med full kraft gå till storms mot samtiden, med pennan eller svärdet som vapen. Ibland dåraktigt, med sitt eget liv som insats. Och alltid med rebellens brinnande övertygelse.

Renässansen präglas av fruktansvärda epidemier, inbördeskrig, flyktingströmmar, naturkatastrofer och tyranner. Blod från oliktänkande flyter över hela Europa. Samtidigt får människan uppleva den informationsrevolution som möjliggörs av tryckpressen och en stark utveckling inom konst och vetenskap. Anna Carlstedt, utbildningsledare som doktorerat på den franska renässansen, återvänder i sin femte bok till en tid som i vissa stycken är en spegelbild av vår egen.

Även tillgänglig som ljudbok, inläsare Malin Sternbrink: ISBN 978-91-7844-489-2.

RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, bildades 1933 av journalisten, syndikalisten och sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, en grupp socialistiska läkare samt företrädare för några fackliga organisationer. Målet var att skapa en bred folkrörelse för sexuell reform. Förbundet bedrev sexualupplysning, öppnade kliniker och sålde preventivmedel. Kvinnors rätt till abort, införande av sexualundervisning i skolan och avkriminalisering av homosexuella kontakter var några centrala krav.

Till en början mötte RFSU ett visst motstånd men efterhand blev förbundet alltmer etablerat i samhället. I takt med välfärdsstatens utveckling professionaliserades förbundets verksamhet. Ett politiskt perspektiv på sexuella frågor ersattes alltmer av ett medicinskt.

Sex i folkhemmet är en bok om RFSUs tidiga historia. Här skildras Elise Ottesen-Jensen och hennes verksamhet fram till RFSUs tillkomst; RFSUs bildande och uppbyggnad; dess sexualpolitiska ställningstaganden och ageranden fram till 1950. I en epilog förs historien fram till 1970-talet.

Nu endast tillgänglig som e-bok.

Historikerns källmaterial befolkas ofta av standardiserade typer. Somliga typer har en mycket begränsad livslängd medan andra är mer beständiga. Här lyfter elva forskare och skribenter fram varsin typ ur det nära eller fjärran förflutna.

Peter Josephson: Autodidakten - En historia om böcker och universitet My Klockar Linder: Barnlösa typer - En plats i 1930- och 1940-talens befolkningsdebatt Moa Matthis: Bastarden - Edmund i Shakespeares King Lear som en reva i samhällsväven Martin Wottle: Dilettanten - Musikälskare och virtuoser i Stockholm och Helsingfors under 1800-talet Linn Holmberg: Encyklopedisten - Striden om upplysningen Lena Lennerhed: Epileptikern - Medicinsk debatt 1870–1970 Orsi Husz & Håkan Forssell: Hermodseleven - Den svenska idén om framgång Daniel Nyström: Klassresenären - En förfluten typ? Magnus Linton: Knarkaren - Födelse, liv, död Frans Lundgren: Medelsvensson - Statistisk fiktion, medial metatyp och politisk fantasi Leif Runefelt: Modedockan - En del av det europeiska kvinnohatet

Med rapporteringen från februarirevolutionens Frankrike 1848 spreds berättelser om en politiskt uppvaknande arbetarklass till den svenska debatten. Samtidigt anammade radikala kretsar i Stockholm revolutionens mest brännbara slagord och sökte med dem väcka även svenska arbetare till medvetande och kamp – arbetets befrielse och borgarväldets slut. Därmed började koordinaterna för människors invanda självbilder att flyta och konturerna av ett nytt klasspolitiskt konfliktfält att framträda i Sverige.

I "Må de herrskande klasserna darra" är Stockholm skådeplatsen för en studie av de meningsstrider som följde på arbetarnas inträde som politiska aktörer i den offentliga diskursen. Boken gör en kritisk nytolkning av det turbulenta historiska skede vid 1800-talets mitt då kapitalismens tillhörande klasstruktur först började anföras som politisk mobiliseringsgrund i Sverige och förvärvade sin ställning som given referenspunkt för kollektiva identifikationer och handlingssätt.

John Björkman är idéhistoriker verksam vid Stockholms universitet. "Må de herrskande klasserna darra". Radikal retorik och reaktion i Stockholms press, 1848-1851 är hans doktorsavhandling.

De är bara namn, ibland inte ens det, på skillingtryckens framsidor: kvinnor som dömts till döden för gruvliga brott i tider långt från vår egen. Trycktitlar i frakturstil kallar dem "synderska" och "barnamörderska" med datum och plats för avrättningen. Till skillnad från dagens true crime berättar visorna inte mycket om själva brottet, inte heller om gärningskvinnans omständigheter. I stället möter vi missdåderskan som kulturell stereotyp: en ångerfull synderska eller monstruös mor. Men bakom varje visa ruvar en verklig historia.

I denna bok studerar visforskaren Karin Strand skillingtryck som rapporterar om kvinnliga brottslingar för 1700- och 1800-talets publik. Genom ingående fallstudier av barnamordsbrott i Stockholm undersöker hon förhållandet mellan visorna och de faktiska händelserna så långt de kan spåras i rättegångsprotokoll, arkiv och dagstidningar. Vad berättar visorna – och vad är det de inte förtäljer? Vilken roll spelade de folkliga trycken i samtidens opinion? Studien belyser en framträdande genre i vårt tidigaste massmedium men är också en resa i kvinnohistoriens mörkare regioner.

Karin Strand (f. 1970) är fil. dr i litteraturvetenskap och biträdande chef för Svenskt visarkiv (Musikverket). 2016 utkom hon med Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck (Gidlunds förlag).

This book presents results from a white paper project on the historical relations between the established Evangelical Lutheran Church of Sweden and the indigenous Sami people. The research project, which was launched in November 2012 and concluded in February 2017, was funded by the Church of Sweden Research Department and hosted by Umeå University. It was set up following an explicit request by representatives of the Sami community made at a hearing in 2011. Documentation of the abuse inflicted by the Church throughout history was regarded as a precondition for a continued reconciliation process.

In April 2016, a comprehensive academic report was published. The contents of this two-volume book consisting of 33 articles written by experts in the field were summarised and discussed in a popular science publication issued in February 2017. Chapters on reconciliation as concept and practice were included in this abridged version so as to make it useful in reconciliation activities in church and Sami communities.

The current book, The Sami and the Church of Sweden: Results from a White Paper Project, is a translation of the popular science publication, supplemented with a more detailed introduction and two updating and concluding chapters. Through this English version, international readers can inform themselves about the background, assignment, organisation, results and reception of a research project carried out within a reconciliation process.

The editors Daniel Lindmark and Olle Sundström were involved in the management of the White Paper Project. They work at Umeå University, Lindmark as a professor of church history, and Sundström as an associate professor of history of religions.

Boken berättar om Gertrud Borelius och Gustaf Erik Hyltén-Cavallius och om de familjer som omgav dem. Den berättar om personer som utmanade vedertagna normer för att förändra samhället och den ger också en målande bild av tiden de levde i och hur deras värld speglades mot skeendet ute i Europa.

Gertrud Borelius föddes i Berlin 1856, som utomäktenskaplig dotter till den svenske marinofficeren Gustaf Erik Hyltén-Cavallius och en ung tysk kvinna. Gustaf, som var stabschef och chefsarkitekt för den nyetablerade preussiska marinen, drabbades hårt av intriger inom den militära ledningen. Han tvingades lämna Berlin och flyttade ensam till Sverige.

När mamman träffade en ny man några år senare lämnades Gertrud över till pappan, men dåtidens hedersnormer gjorde att han aldrig kunde erkänna faderskapet. Den lilla flickan levde i pappans närhet under några år men släpptes inte in i hans nya familj. Hon fick i stället flytta runt mellan olika fosterfamiljer och träffade bara pappan vid ett par tillfällen i all hemlighet.

Tvärt emot vanligheten tog dock pappan ett aktivt ansvar för Gertrud och de många brev som finns kvar beskriver en livslång relation som innehåller mycket kärlek och omtanke. Trots dåliga förutsättningar utvecklades hon till en stark och självständig kvinna. Hon gifte sig till slut med prästen Carl Aron Borelius och blev mamma till en stor och färgstark barnaskara.

Långt innan dagens sociala medier kunde möjliggöra ett slags närhet på distans, vårdade dåtidens skrivkunniga sina familjerelationer via brev. Den stora brevsamling som utgjort underlag till boken berättar om händelserika liv som utspelades i skenet av några av de mest dramatiska händelserna i Europas moderna historia. Breven beskriver också hur den ensamma flickan som vuxen återförenades med både pappans och mammans familjer och etablerade kärleksfulla relationer som vårdats i flera släktled fram till våra dagar.

1700-talets Sverige var en dynamisk tid med stora politiska svängningar, utgående från såväl kunga­hus som riksdag.

Handel och affärsliv hade att hantera hattpartiets generösa subventionspolitik på bästa sätt och senare mösspartiets indragningar och räfst. Trots den föränderliga spelplanen utvecklades handel och sjöfart på ett dramatiskt sätt. För Göteborg handlade det om export av järn och trä, men under senare hälften av århundradet, framförallt om den mycket lönsamma exporten av sillprodukter, som skapade enorma förmögenheter åt handelshusen.

Det expansiva näringslivet krävde mycket kapital. Utan några egentliga banker utvecklades ett system av kreditmöjligheter som fungerade mycket väl. Kortfristiga lån kunde erhållas genom växlar och assignationer, långfristiga som lån av handelshus eller bankirer. Med väl fungerade växel- och konkurslagar som grund hanterades fallissemang snabbt och smidigt.

Fram tonar ett mycket avancerat samhälle ännu långt ifrån tekniska hjälpmedel och sentida ekonomiska innovationer.

Författaren Ek. dr Magnus Andersson är verksam som forskare vid Institutionen för Ekonomi och Samhälle/Avdelningen för Ekono­misk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Minnet och glömskan är det som tillsammans skapar historien. Genom att välja att minnas det som förebådar det egna här och nu glöms samtidigt alternativa historier. Historien består därför av en ständig maktkamp mellan olika intressen med egna berättelser och vilka av dessa som skall förmedlas till nya generationer. I denna vänbok uppmärksammas professor Lars Pettersons forskning genom ett antal artiklar på temat Kulturell reproduktion i skola och nation. Pettersons egen forskar- och undervisningsgärning har under många år vid Högskolan Dalarna varit inriktad på denna spännande tematik. Genom lärosätets inriktning på lärarutbildning och utbildningsforskning har Pettersons kompetens och kritiska perspektiv under många år varit viktig grund i utvecklingen. I denna bok återfinns 21 artiklar som behandlar temat reproduktion utifrån olika infallsvinklar. Här återfinns exempelvis texter om Läsebok för folkskolan, forskarskolor, högskolors uppdrag, bibelplanscher, arkivgallringar, turistresor, reformpedagogik, svensk export, svensk opinionsbildning, handelsresanden och mycket mer! Genom att boken är bred och samtidigt öppnar för det associativt sammanhängande, vill vi uppmärksamma något vi verkligen uppskattar hos Lars Petterson som forskare, lärare, handledare, kollega och vän.

Under 1950-talet utvecklades det svenska samhället i snabb takt – landets ekonomiska utveckling var framgångsrik. Ökningen av levnadsstandarden och utbyggnaden av välfärden borde ha kunnat medföra minskad brottslighet. Detta blev dock inte fallet. Utvecklingen har kallats välfärdskriminalitet.

Den stora kvantitativa ökningen av brottsligheten under 1950-talet, både för män och kvinnor, berodde främst på en betydande ökning av två mestadels lindriga brottstyper: trafikbrott och fylleribrott. I jämförelse med männens brottslighet var emellertid den kvinnliga brottsligheten högst begränsad, vilket är skälet till att bokens titel är Ett obetydligt samhällsproblem.

Boken innehåller en specialstudie av fall där kvinnor begick dödligt våld. Den visar att kvinnornas brottsoffer till en mycket hög andel utgjordes av egna familjemedlemmar, framförallt kvinnans egna barn. Vid den rättsliga prövningen av dessa fall konstaterades det att kvinnan i det stora flertalet fall led av någon form av psykiatrisk sjukdom. Detta ledde oftast till att antingen väcktes det inte något åtal mot kvinnan eller blev kvinnan fälld för brottet, men straffriförklarad. I de båda fallen intogs kvinnorna för psykiatrisk tvångsvård på obestämd tid.

Erik Wångmar (f.1968) är FD och docent i historia samt tjänstgör som universitetslektor i statsvetenskap (huvudsakligen) och historia vid Linnéuniversitet i Växjö. Hans forskningsinriktningar är: kommunhistoria, politisk historia, personhistoria och numera även brottshistoria.

Inom svensk historia kännetecknas 1500- och 1600-talen av nästintill ständiga krig, liksom en kraftigt expanderande och alltmer resurskrävande och militariserad statsapparat. Sverige omstöptes under denna period till en militärstat, det vill säga en stat som var uppbyggd med krigets och krigsmaktens behov i fokus. Den överskuggande ledstjärnan i makthavarnas politik var att skaffa fram de resurser som krävdes för att tillfredsställa krigsmaktens behov och kunna föra en expansiv utrikespolitik. Som en följd härav blev den statliga kontrollen över undersåtarna allt hårdare under dessa sekler.

Detta är väl känt inom forskningen om det tidigmoderna svenska samhället (perioden cirka 1500–1800). Vad som är mindre känt är vilken roll ett lokalsamhälles fysiska avstånd till rikets maktcentrum spelade för hur relationen till den svenska kronan gestaltade sig vid denna tid. Blev menigheterna olydigare och kronans tjänstemän mer otyglade ju längre från Stockholm och Mälardalen man kom? Hade menigheter nära gränsen mot Danmark dubbla eller kanske andra politiska lojaliteter vid sidan av den svenske kungen? Har avståndet till Stockholm spelat någon roll för hur lyhörd kronan har varit mot invånarna i olika regioner? Genom att jämföra den svenska militärstatens relation till Västergötland och Uppland under perioden 1550–1630 söker Daniel Spindel, arkivarie och fil. mag. i historia, svar på dessa frågor. I boken möts vi av den stora historien i form av kungar som Gustav Vasa och Gustav II Adolf, och krig som nordiska sjuårskriget och 30-åriga kriget. Men läsaren får också en glimt av den lilla historien, genom inblickar i vanliga människors – ryttare och soldathustrur, borgare och fattiga bönder – levnadsöden och vardag.

Antalet svenska medborgare som flyttar till Finland har stadigt ökat. Inflyttad från Sverige förklarar dynamiken i den nya svenska migrationen till Finland. Inflyttares erfarenheter analyseras med hjälp av teorier inom migrations- och etnicitetsforskningen. I boken presenteras en intervjustudie med svenska medborgare bosatta i Helsingfors. I fokus för studien står erfarenheter av sociala integrationsprocesser och etniska gränsdragningar i en lokal kontext.

I Helsingfors utgör svenskspråkiga en språkminoritet. Analysen ger en förståelse för hur svenskar positionerar och orienterar sig i denna nya sociala och språkliga kontext. Boken är ett unikt bidrag till både invandringsforskningen i Finland och forskningen om utvandring från Sverige.

Östen Wahlbeck är universitetslektor i sociologi vid Helsingfors universitet och innehar en Ph.D. in Ethnic Relations från University of Warwick. Hans forskning har berört ett flertal frågor inom forskningsområdet om internationell migration och etniska relationer. Hans tidigare publikationer omfattar ett stort antal vetenskapliga artiklar och böcker, bland annat Debating Multiculturalism in the Nordic Welfare States (redigerad tillsammans med Peter Kivisto, Palgrave 2013) och Kurdish Diasporas (Macmillan 1999).

Glasbruksregionen – med den populära benämningen glasriket – är belägen i östra Kronobergs och sydvästra Kalmar län. Den etablerades under andra hälften av 1800-talet och nådde sin blomstring under 1900-talets första hälft. Som mest fanns bortåt fyrtio bruk i Småland.

Under 1900-talet utvecklades branschens konstindustriella inriktning med Orrefors som pionjärbruk. Svensk glaskonst blev känd nationellt och även internationellt, varvid inte bara Orrefors utan också andra bruk såsom Kosta och Strömbergshyttan utmärkte sig. Under 1960-talet började en nedgångsperiod. Den berodde bland annat på en ökande konkurrens från importerat maskingjort glas och från andra material. Påfrestningarna blev snart övermäktiga och glasbruksnedläggningar i stor skala tvingades fram. Idag finns endast några få, tämligen små tillverkande bruk kvar.

Den här boken behandlar den småländska hushålls- och prydnadsglastillverkningens historia, främst den ekonomiska, från mitten av 1800-talet fram till idag.

Olle Krantz är professor emeritus i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

I det växande föreningslivet under andra hälften av 1800-talet bildades världen över, i kölvattnet av nationalismen och den ökade migrationen, etniska föreningar. De grundades av immigranter som främst ville bevara identitet, språk och kultur i ett för dem främmande land. Annette Forsén granskar här hur den politiska utvecklingen i Tyskland speglade sig i den tyska föreningsverksamheten i Finland och Sverige under åren 1910 till 1950, det vill säga under en period då Tyskland styrdes av fyra helt olika regimer. Tyngdpunkten i arbetet ligger på mitten av 1930-talet då den tyska föreningsverksamheten i Finland och Sverige långtgående likriktades, och främst på föreningarna i Helsingfors och Stockholm. För många blev upptakten till andra världskriget början på slutet, för andra något som de än idag bearbetar. Boken levandegör ett mindre känt, men ytterst aktuellt tema.

Annette Forsén är forskare i historia från Helsingfors universitet. Hon har publicerat ett antal artiklar och böcker om Tysklands inflytande i framförallt Finland under första hälften av 1900-talet.

Under 1870–80-talen avslöjades att minderåriga engelska flickor såldes till belgiska bordeller och att det förekom ett utpräglat sexuellt våld mot barn i London. Det fick till följd att en nationell förening bildades, dels för att bevaka att lagarna mot sexuellt utnyttjande av barn efterlevdes och dels för att bekämpa handeln med kvinnor och barn – det som då allmänt kallades "vita slavhandeln". 1899 hade föreningen vuxit till att omfatta alla Europas länder. När föreningens första kongress hölls samma år var det i syfte att få Europas regenter att gemensamt bekämpa sexhandeln.

100 år senare – under 1980-talet – blev frågan om handel med kvinnor och barn för sexuellt utnyttjande åter aktuell. Men nu blev den kallad "trafficking" och framställdes som ett "modernt" fenomen. Kunskapen om vad som hänt under de hundra åren däremellan har försvunnit i glömska.

I Kampen mot "vita slavhandeln" berättar historikern Hjördis Levin om arbetet mot handeln med kvinnor och barn i ett historiskt perspektiv på dagens trafficking. Hon för oss genom kvinnorörelsens och vaksamhetsföreningens kamp, hur sexhandeln togs upp av Nationernas Förbund 1920, och hur FN hanterat den i konventioner genom hundra år fram till idag – i en tankeväckande, användbar och heltäckande exposé.

Hjördis Levin har i sin kvinnohistoriska forskning främst ägnat sig åt den svenska sexualmoralens och sexualpolitikens historia, men även forskat och skrivit om Fogelstadgruppen och eldsjälen Elisabeth Tamm.

Under stora delar av efterkrigstiden dominerades näringslivet och arbetsmarknaden i Västsverige av industriproduktion. Från slutet av 1960-talet utsattes delar av industrin för en ökad internationell konkurrens och vissa betydelsefulla näringsgrenar rationaliserades eller avvecklades. Därefter blev tjänstesektorn allt viktigare. I denna bok jämförs utvecklingen i den västsvenska regionen med övriga Sverige, med fokus på utbud och efterfrågan på arbetskraft, produktionens sammansättning och sysselsättningsstruktur. En viktig fråga som ställs är om Västsverige följde den nationella utvecklingen, eller om den västsvenska regionen uppvisade regionala särdrag?

Peter Sandberg och Joacim Waara är ekonomhistoriker, verk samma i Göteborg. De har i tidigare forskning behandlat bland annat det svenska näringslivet och arbetsmarknaden under efterkrigstiden

Det svenska civilflygets framväxt fram till början av 1950-talet skildras i denna bok. Civilflygets tidiga utveckling pekar på vikten av att studera hur ny teknik har mottagits av staten och hur olika intressen har försökt påverka staten. Den svenska statliga flygpolitiken präglades av en avsevärd förändring från en liberal attityd, med ett visst motstånd mot direkta linjesubventioner, till ett aktivt stöd till ett privat monopolföretag. Detta förändrades till ett allt större statligt inflytande med bibehållet ekonomiskt stöd, för att därefter övergå till ett intimt samarbete mellan privata och statliga intressen. I samband med andra världskrigets slut omvandlades det tidigare nationella bolaget till en bred skandinavisk plattform med tre länders regeringar samt både privata och offentliga intressen sida vid sida. Det tidiga svenska civilflygets historia visar på de skiftande villkor som privata företag och entreprenörer mötte när den svenska flygpolitiken formerades.

En idé större än döden handlar om hur den nazistiska Lindholmsrörelsen försökte bygga upp en revolutionär fascistisk arbetarrörelse i Sverige under 1930- och 1940-talen. Nationalsocialistiska Arbetarpartiet och dess efterträdare Svensk Socialistisk Samling presenterades då som ”det nya arbetarpartiet” med en egen facklig verksamhet i form av bland annat Nationalsocialistiska Industriarbetarförbundet. Med ideologisk inspiration från nazismen i Tyskland, men även från andra fascistiska rörelser och regimer i Europa, utmanade Lindholmarna den unga parlamentariska demokratin och tog upp kampen med de etablerade arbetarrörelserna om arbetarklassens politiska stöd.

I boken analyseras den fascistiska arbetarrörelsens organisation, drivkrafter, propaganda och ideologi. Den bygger till stora delar på tidigare sekretessbelagt källmaterial ur säkerhetspolisens arkiv och visar bland annat hur fascismen i Sverige under 1930- och 1940-talen i en tidigare outforskad utsträckning försökte vinna stöd hos ”vanligt folk” och arbetare.

I Lindholmarnas idévärld samspelade revolutionens apokalyptiska attraktionskraft och nationens överordnade gemenskap med populismens antielitism och visionen om den nya, fria och starka moderna människan som går framtiden till mötes med en manlig och dödsföraktande styrka. En idé större än döden är en historievetenskaplig studie i den svenska fascismens mörka förflutna men väcker även samtidsaktuella frågor om arbetets mening, om arbetarklassens politiska potential och om neo-fascismens olika skepnader.

I denna bok berättas för första gången historien om den svenska auktionshandelns historia och utveckling.

Under 1700- och 1800-talet omvandlades Sverige i grunden. Välståndet ökade i samhället och både rika och fattiga fick det bättre ställt. Efterfrågan på såväl basvaror som lyxprodukter steg kontinuerligt och tillgodosågs bland annat genom en växande import, reformerat jordbruk och vidgad industriproduktion.

En viktig, men vanligen helt förbisedd, del av handelsutbytet ägde rum på en andrahandsmarknad, på auktioner. Adelsmän, borgare, präster, bönder, drängar och pigor handlade regelbundet på auktioner, och för många var det länge det enda alternativet.

Författarna är forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Hon fingrade på den lilla dosan hon hade i kjolfickan. Alltsedan februari hade hon ständigt burit sju cyankaliumkapslar i fickan, beredd till brådstörtad resa, ifall att. Och nu var det dags.

Magda Goebbels föddes som Johanna Maria Magdalena Behrend i Berlin 1901. Föräldrarna skiljs tidigt och Magda flyttar vid fem års ålder på faderns inrådan till en klosterskola i Belgien. Under nio år är Belgien hennes hemland och franska hennes modersmål. I samband med första världskrigets utbrott tvingas familjen flytta tillbaka till Berlin. Här möter Magda den judiska familjen Arlosoroff vars äldste son, den sionistiske aktivisten Viktor Chaim Arlosoroff, blir hennes nära vän. Tillsammans arbetar de för fattiga judar i Berlins östra stadsdelar, och Magda engagerar sig politiskt för den sionistiska saken.

Efter avlagd studentexamen påbörjar Magda en högre utbildning i Goslar, men gifter sig snart med den väsentligt äldre affärsmannen Günther Quandt, och föder 1921 sonen Harald, det enda av hennes sju barn som skulle undkomma andra världskriget med livet i behåll. Men livet som miljonärshustru motsvarar inte hennes förväntningar – besviken och frustrerad över sin torftiga hemmafrutillvaro begär Magda skilsmässa efter knappt tio år. Efter skilsmässoförhandlingarna inleder hon ett utsvävande liv i det eleganta Berlin, men egentligen längtar hon efter ett arbete. Genom vänner i societeten kommer hon i kontakt med NSDAP och börjar arbeta ideellt i nazisternas arkiv. Här möter hon så Joseph Goebbels och förälskar sig inte bara i honom, utan också i nazismen och Hitler. Hädanefter är hennes liv intimt förknippat med den nazistiska saken, ända fram till den fasansfulla undergången.

Att försöka följa och förstå Magda Goebbels liv innebär att lägga ett komplicerat och fascinerande pussel. Hur är det möjligt att med hennes bakgrund bli en övertygad nazist och antisemit? Att så älska Hitler att hans död med nödvändighet också måste bli hennes och hennes barns död?

Maria Wölner-Hanssens skildring går tätt inpå Magdas inre liv och belyser frågor kring de kvinnliga nazisterna, vars bevekelsegrunder och skuld ofta ställts i skymundan och viftats bort som okunnighet.

Vad drev drottning Kristina att abdikera och lämna Sverige?  I Fenixelden undersöker Susanna Åkerman det faktum att hon var alkemist. Kristina hade ett magnifikt alkemiskt bibliotek och ett eget laboratorium på vinden till sitt italienska palats. Här anställde hon en arbetande alkemist att assistera henne i sökandet efter universal­medicinen och de vises sten, det underbara rödglänsande pulver som kunde transmutera oädla metaller till glittrande guld. Hennes intresse för alkemins andliga tradition sprang ur hennes hermetiskt-platonska tankevärld som ledde henne att möta en rad filosofer, alkemister och äventyrare. Kristinas bibliotek och lärda samtal står i fokus i denna bok som försöker kasta nytt ljus över drottningens andliga sökande före och efter hennes övergång till katolicismen. Hermetismens färgstarka känslo­stämningar gav också näring till hennes ambition att sammansmälta manliga och kvinnliga kvaliteter, i sitt eget väsen och i det alkemiska verk som hon skulle ägna hela sitt vuxna liv. På vägen belyses också hennes yttre politik, alltifrån planen att bli viceregent i Neapel till hennes etablering som kulturmecenat i den eviga staden Rom.

Susanna Åkerman, f. 1959, är filosof och idéhistoriker. Har tidigare givit ut Queen Christina of Sweden and Her Circle. Sedan 2001 bibliotekarie vid Swedenborgsbiblioteket vid Skanstull, Stockholm.

År 1755 gav Immanuel Kant ut en sammanfattning av tidens astronomiska vetande, tillsammans med en hel del nya idéer. Han tänkte sig bland annat att en del av de suddiga ljusfläckar som man kan se på himlen kunde vara väldiga stjärnsystem liknande vår egen Vintergata – en tanke som bekräftades först på 1920-talet. Kant utvecklade också en hypotes om hur planeterna i solsystemet kommit till, som faktiskt i många stycken liknar vad dagens astronomer tror.

Hans skrift blev ett centralt verk i astronomins historia. Ändå har den tidigare aldrig översatts till svenska. Astronomen Gunnar Welin tyckte att det borde åtgärdas. Han har också skrivit en inledning och kommentarer där Kants idéer sätts i relation till vad vi nu vet – eller tror oss veta – om hur det fungerar ute i världsalltet.

Böndernas kläder under 1800-talet förknippas traditionellt sett med folkdräkter, nationalromantik och hembygdsrörelse. I Klädekonomi och klädkultur är det emellertid inte helgdagens dräktkultur utan vardagens klädekonomi som står i fokus. Böndernas klädinnehav vävs därmed samman med hushållens försörjningsmöjligheter och utbudet av textila köpvaror. Här skildras hur välstånd uttrycktes med manufakturtillverkade tyger under 1800-talets första hälft och hur betydelsen av mode blev allt viktigare över tid. När fabriksvävda bomulls- och halvylletyger ersatte slitstarkt vadmal, linne och skinn förkortades plaggens livslängd och påskyndade modets växlingar.  Förändrade klädbehov och nya ideal där mannen fick en tydligare roll som familjeförsörjare och hustruns arbete i högre grad koncentrerades till omsorg om hem och familj, innebar att bonden och bondhustruns garderober gick skilda vägar.

Marie Ulväng synliggör hur förutsättningarna för att skaffa och upprätthålla en bondegarderob skiftade över tid och utifrån individens kön, ålder, sociala position och ekonomiska förmåga. Till skillnad från tidigare studier analyseras den enskilda individens klädinnehav utifrån både hushållets socioekonomiska ställning och konsumtionssamhällets framväxt. Klädekonomi och klädkultur bidrar därför med ny kunskap om hur böndernas klädinnehav och konsumtion av kläder både uttryckte och utgjorde en central del av 1800-talets samhällsomvandling.

För alla som är intresserade av hur och av vem möbler tillverkades i gamla tider presenteras här en bred genomgång av möbeltillverkningens utveckling – från 1800-talets jordbruksanknutna protoindustri till en traditionell industris genombrott på 1950-talet. Samtidigt som en effektiviserad och rationaliserad industri växer fram lever ett livskraftigt och framgångsrikt möbelhantverk vidare i småindustrin. Flera orter på småländska höglandet och dess randområden kom att domineras av möbeltillverkningen.

Framställningen utgår från ett branschperspektiv, men redovisar också enskilda bolags framväxt. Bakgrunden diskuteras utifrån naturförutsättningar, energiresurser, arbetskraftstillgång och marknadsförhållanden. Den tekniska utvecklingen med elektricitetens utbredning och nya effektivare maskiner studeras. Tillgången på skickliga snickare, arkitekter och entreprenörer betonas. Den livliga företagsbildningen förklaras av de låga kapitalkostnaderna och strävan hos tidigare anställda att bli sin ”egen lyckas snickare”. Företagskoncentrationen diskuteras utifrån teorier kring klusterbildning.

Boken innehåller systematiskt insamlad, bearbetad och analyserad information som gör den till ett viktigt bidrag för framtida forskning. Undersökningen är också lättsamt och pedagogiskt skriven. Boken innehåller en rad exempel på möbeldesignens utveckling och illustrationsmaterialet är rikt med såväl gamla som nytagna foton.

Sverker Jonsson är professor emeritus i ekonomisk historia vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

När gamla svenska industriföretag, som Saab och Volvo, går i graven eller säljs till utlandet, finns det anledning att fundera på vad det är som gör att vissa storföretag och familjedynastier överlever och utvecklas, medan andra går i graven. Facit är ett av svensk industrihistorias mest välkända företag. Från början av 1920-talet till början av 1970-talet utvecklades företaget från en småskalig träindustri till en av världens största tillverkare av kontorsmaskiner. Det var Elof Ericsson och sedan sonen Gunnar Ericsson som ledde Åtvidabergs Industriers omvandling från krisföretag till en stor exportframgång, där den svenska kontorsmaskinindustrin samlades i koncernen Facit AB. Lika mycket förknippas Facit med den djupa ekonomiska kris som företaget hamnade i på 1970-talet. Företagsledningen anklagades för att helt ha missat elektronikens snabba framsteg som i ett slag gjorde de gamla elektromekaniska maskinerna hopplöst föråldrade.

Denna bok baserar sig till stor del på den omfattande VD-korrespondens som bevarats i företagets historiska arkiv. Brevmaterialet har gjort det möjligt att få en inblick i Elof och Gunnar Ericssons resonemang och vad som låg till grund för deras agerande och beslut. De personliga nätverkens betydelse för företagets utveckling var mycket stor, och både Elof och Gunnar Ericsson var inte bara företagsledare utan också politiker och idrottsledare på högsta nivå.

Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och forskare vid Uppsala Centre for Business History.

På 1970-talet uppmärksammade forskningen om "protoindustrin" det agrara samhällets roll i industrisamhällets födelse. I den här boken tar historikern Lars Nyström med oss till en senare fas i svensk historia, där landsbygden åter blivit utgångspunkten för industriella förlopp.

Kvänum på slätten mellan Skara och Vara: ännu efter kriget arbetade de flesta här som jordbrukare, eller i familjeföretag riktade mot närområdet. Samtidigt höll ett antal småverkstäder på att växa fram i byarna på slätten, verkstäder som under de följande decennierna skulle förvandla bondvischan till ett expansivt industridistrikt.

Orust på Västkusten: småbrukar- och fiskelägesbygd, men också med en miljö av mindre båtbyggerier längs innerfjordarna. Ännu efter kriget byggdes båtarna i trä, med hantverksmässiga metoder. När så plasten slog igenom som byggmaterial skedde en snabb industriell omvandling – man skulle till och med kunna tala om en industriell revolution under efterkrigstiden.

Med utgångspunkt i Kvänum och Orust söker Nyström närma sig mer övergripande processer i industrisamhällets utveckling. Ty samtidigt som befolkningen under efterkrigstiden flyttat från land till stad har industrisysselsättningen rört sig i motsatt riktning: från centrum mot periferin. Fram träder ett till stora delar okänt stycke svensk industrihistoria: bortom 1800-talets "industriella genombrott", bortom de klassiska svenska verkstadskoncernerna och efterkrigstidens "svenska modell". Men också bortom den "Gnosjöanda" som traditionellt präglat bilden av svensk småföretagsutveckling.

Stormaktstidens Sverige kan beskrivas som ett knektänkornas land. Men det finns också en annan historia. Vid sidan om soldaterna i fält fanns deras hustrur och barn som en naturlig del av de europeiska arméernas sociala sammansättning. Kvinnornas närvaro har dock sällan lämnat några omfattande avtryck i vare sig källor eller historieskrivningen om dessa krig. Hur var det möjligt för soldater under 1600-talet att ha med hustru och barn i fält? När och varför uppstod denna företeelse? Och varför upphörde den?

I Kvinnor i fält 1550–1850 analyserar historikern Maria Sjöberg, verksam vid Göteborgs universitet, förutsättningarna för kvinnors närvaro i fält. Förhållandena i flera länders arméer berörs, men tyngdpunkten ligger på de svenska fälttågen under en epok då Sverige spelade en avgörande roll i europeisk politik, stormaktstiden. Utifrån olika källor blottläggs fälttågens brokiga sociala villkor. Här fanns såväl en hushållsorganisation med hustrur och barn som manligt enkönade homosociala kompanier och regementen. I boken diskuteras hur dessa förhållanden etablerades, integrerades med varandra och hur denna samverkan sedan avvecklades.

Business history is an academic discipline that provides comprehensive knowledge about why firms succeed or fail. Some important topics within business history are the relationship between enterprises and economic growth, the development of markets and economic branches, innovations, entrepreneurship, institutions, finance strategies and business culture. All of which is crucial to understand the development and function of enterprises and to explain economic growth or stagnation.

The contributions in this book represent the vast perspectives involved in business history research in Sweden. It highlights the history of small and large enterprises, economic branches and business organisations in a national and international perspective using a multitude of different approaches. The scope and perspectives of the contributions are indeed wide, but the common denominator is that they provide insights, describe, analyze and raise questions about research within the field of business history in Sweden.

Näringslivshistoria i Sverige är en antologi som diskuterar svensk företagshistoria från skilda utgångspunkter och olika tidsperioder. Det akademiska ämnet 'Business History' syftar till att analysera företag och företagande i ett långsiktigt och brett perspektiv. Framför allt vill näringslivshistoria ge oss ny kunskap om exempelvis företagens betydelse för ekonomisk tillväxt, företagandets normer och regler, marknaders utveckling, innovationskraft och entreprenörskap, finansieringsstrategier och företagskultur.

Näringslivshistoria utgår oftast från en bred kontext för att kunna förklara varför företag lyckas eller misslyckas. Särskilt viktigt är relationen mellan företag, marknad och regelverk, vilken är avgörande för förståelsen av företagandets utveckling och funktion och för att förklara ekonomisk tillväxt eller stagnation.

Contributors: Ann-Kristin Bergquist, Carl Magnus Bjuggren, Eva Blomberg, Marcus Box, Oskar Broberg, Karl Gratzer, Ylva Hasselberg, Peter Hedberg, Dan Johansson, Sverker Jonsson, Birgit Karlsson, Tom Kärrlander, Mats Larsson, Tommy Larsson Segerlind, Agneta Lilja, Mikael Lönnborg, Therese Nordlund Edvinsson, Jan Öhrming, Mikael Olsson, Frida Östman, Tom Petersson, Paulina Rytkönen, Peter Sandberg, Fredrik Sandgren, Hans Sjögren, Jari Ström, Sven-Erik Svärd, Kersti Ullenhag, Martin Wottle and Per Wramner.

Vallonernas invandring till Sverige i 1600-talets början är väl känd. Trots det saknas mycken kunskap om dessa tidiga ut- och invandrare. Varifrån kom de? Varför flyttade de till Sverige? Vad har vallonerna betytt för svensk järnhantering? Hur länge bildade de en särskild grupp? Och hur har vallonerna betraktats i Sverige?

Här presenterar svenska och belgiska forskare aktuella rön om vallonutflyttningen till Sverige och om vallonernas vidare öden i det nya landet. Det är första gången som sakkunniga från båda länderna lägger fram sitt vetande i en gemensam svenskspråkig utgåva.

Boken är resultatet av ett samarbete mellan de historiska institutionerna vid Uppsala universitet och det belgiska Université Catholique de Louvain. Utgåvan har redigerats av Anders Florén, som var professor i historia och chef för Dalarnas forskningsråd i Falun, samt docent Gunnar Ternhag, verksam vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet och Dalarnas forskningsråd.

Även tillgänglig som e-bok. ISBN 978-91-7844-656-8.

Vid mitten av 1900-talet seglade kärnkraft upp som en möjlig kraftkälla, en energiform som först väckte stora förhoppningar och så småningom även fruktan. Drömmen om den energisnåla bridreaktorn inleddes på 1940- och 50-talen som en närmast utopisk vision av en kärnkraft som skulle vara modern, billig och praktiskt taget outtömlig. Bridreaktorerna skulle laddas med plutonium från de svenska tungvattenreaktorerna och bilda ett högteknologiskt energisystem som skulle ge Sverige fördelar i den internationella konkurrensen.

Men det blev inte några storskaliga bridreaktorprogram i västvärlden. En rad faktorer av teknisk, ekonomisk och politisk natur gjorde att utvecklingen tog andra vägar. Trots det fungerade bilden av bridreaktorn som framtidsvision inom kärnkraftsutvecklingen. Den sågs som en lösning på de råvaruproblem uranreaktorerna tampades med – men utvecklades så småningom till en skräckbild. I Visionen om outtömlig energi följer vi en teknik som under många år, trots att den inte slog igenom industriellt, påverkade teknikutvecklingen, energipolitiken och miljödebatten.

Maja Fjæstad är civilingenjör och teknik- och vetenskapshistoriker, verksam vid Avdelningen för teknik- och vetenskaphistoria vid KTH.

Trots att över femtio år passerat sedan sista statarlasset gick lever bilden av statarsystemet kvar. Statarna har blivit symboler för det hårda slitet på landet, för en rättslös underklass med kaotiska familjeförhållanden som bodde i eländiga bostäder och som varje höst flyttade till en ny gård i jakt på bättre villkor. I denna bok undersöks statarlivet – vad är myt och vad är verklighet?

Eftervärldens bild av statarsystemet formades redan på 1930-talet, bland annat genom Ivar Lo-Johanssons slagkraftiga liknelser ”den vita piskan” (statarhustrurnas mjölkningsplikt) och ”liggande skyskrapor” (statarlängorna). Författarna till denna bok gör genom gedigen grundforskning en rad fördjupningar och modifieringar av vår bild av statarnas arbete och liv.

Statarliv – i myt och verklighet ger plats åt åtta forskare som undersöker statarsystemet utifrån en rad infallsvinklar: statarsystemets ekonomiska rationalitet i skånsk storgodsdrift, statarnas antal och geografiska spridning, statarnas löner, anställningsvillkor och bostadssituation, statarnas flyttningsintensitet och födelsetal jämfört med andra gruppers, statarbilden sådan den framställts i litteratur och film, statarförfattarnas plats i svensk litteraturhistoria, statarnas egna berättelser om sina liv samt statarnas internationella motsvarigheter.

Denna bok visar hur det gick till när Mörsil, Undersåker och Åre i och med järnvägen anslöts till resten av Sverige. Med ens uppkom då en direktförbindelse med de delar av samhället som redan tidigare och på ett påtagligt sätt hade kommit i kontakt med industrialiseringen. Hur tog de tre emot den erbjudna moderniteten? Vilka strategier på lokal nivå kunde iakttas? Vilka blev regionens viktigaste bidrag till det svenska industrisamhället? Vilken syn på industrialiseringsprocessen uttrycks under ångans och elektricitetens tidevarv?

Författaren presenterar här skilda aspekter på den ekonomiska, sociala och politiska utveckling som lokalsamhällena i västra Jämtland upplevde under perioden 1882–1910 sedan järnvägen mellan Stockholm/Sundsvall och Trondheim hade invigts.

Även om syftet med järnvägen var att exploatera västra Jämtlands materiella resurser, blev det inte detta, som kom att integrera Västjämtland i det moderna Sverige. Det var i stället det fjällnära områdets immateriella tillgångar, som gjorde trakten till en omistlig del av industrisamhället. Med ren luft, friskt vatten och rogivande miljöer, allt mera efterfrågade i takt med att industrialiseringsprocessen fortskred, kom denna landsända att inta en naturlig plats i det moderna Sverige.

Svenbjörn Kilander är docent i historia vid Uppsala universitet och för närvarande verksam vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand.

Vem skapade bilden av industrisamhället? Och vad blev resultatet? Den här boken handlar om framväxten av en akademisk disciplin: ekonomisk historia, och dess grundare. Framför allt handlar den om nationalekonomen Eli Heckscher, men också om om de aktörer som valde att engagera sig i Heckschers projekt att skapa en svensk ekonomisk historia: nationalekonomen Arthur Montgomery och historikern Bertil Boëthius.

Boken är skriven ur ett vetenskapssociologiskt perspektiv och söker svara på frågan om hur den vetenskapliga smaken, omdömet, uppstår? Hur bestäms vad en disciplin ska handla om och vad som är bra vetenskap? Svaret på frågan bygger på en analys av de aktörer som var engagerade i den nya disciplinen: deras normer och uppfattningar såväl som karriärstrategier och inbördes relationer. Inte minst viktiga är känslor: vänskap, fiendskap och konsekvenserna av känslomässiga ställningstaganden.

Ylva Hasselberg är ekonomhistoriker, verksam i Uppsala.

”Varför bär hon manskläder? Man kan ju inte se på henne att hon är kvinna!”, utbrister en av Jeanne d’Arcs rannsakare under rättegången mot henne på 1400-talet. Då var klädedräkten en viktig symbol för könsidentitet. Tvetydigheter om kön ville man till varje pris förhindra. På nordiskt område var det exempelvis enligt lag förbjudet för kvinnor att bära manskläder, och straffet för sådana identitetsbrott var landsförvisning i tre år.

Men kvinnor levde inte alltid efter lagen. Kvinnor förklädda till män har förekommit under olika epoker, i samhällen som organiserats på olika sätt, i myt och verklighet. Den mest kända är Jeanne d’Arc, som i likhet med de mytologiska amasonerna och de fornnordiska sköldmörna överskred samhällets normer, men motiven, innebörden liksom reaktionerna på deras respektive gränsöverskridande varierar beroende på samhällelig kontext.

Drottningar och sköldmör berättar om kvinnor som i olika sammanhang bröt mot det medeltida samhällets mest grundläggande kulturella koder – Jeanne d’Arc, de merovingiska drottningarna och de isländska sagornas Brynhild och Hervor. Begreppet gränsöverskridande avser här framför allt könsöverskridande, men det indikerar också att kvinnor kunde överskrida andra gränser, som till exempel mellan stånd eller klasser.

Agneta Ney är fil. dr i historia, universitetslektor vid Högskolan i Gävle och verksam som forskare vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala.

Vad betydde konsumtionsdrömmar under en period då konsumtionssamhället började ta form i Sverige men ännu inte fullt utvecklats? Vad var konsumtionsdrömmar värda – moraliskt och ekonomiskt? Hur pass modernt var det att drömma i början av 1900-talet? Vilka fick möjligheter att drömma och i vilka former?

Drömmars värde undersöker hur människor har tänkt kring konsumtion, och särskilt konsumtionsdrömmar under det tidiga 1900-talet. Bokens delstudier handlar om varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm och om penninglotterier och lotterispel i Sverige. Både varuhus och lotteri länkades explicit till drömmar. NK, grundat 1902, upplevdes som ett 'hypermodernt' drömpalats och lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige och blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De var så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lott och dåtiden betraktade lotteriet som 'de fattigas poesi' eller 'drömfabriken'. Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker inför ett moraliskt dilemma.

Med hjälp av begreppen rationalitet, irrationalitet, hedonism och asketism analyseras här det tidiga 1900-talets konsumtionskultur så som det speglas genom ett färgrikt källmaterial, bland annat varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur.

Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i 'ren' form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna.

I denna bok placeras det svenska varuhuset i ett internationellt sammanhang och lotteristudien belyser ett område som hittills glömts bort av den historiska forskningen.

Orsi Husz är historiker, verksam vid Stockholms universitet. Drömmars värde är hennes doktorsavhandling.

Belönad med Clio-priset 2005.

Ur textilkonstens historia är en personligt präglad översikt över delar av europeisk textilhistoria, där Nordens textilskatter för första gången har placerats i ett europeiskt sammanhang. Den första upplagan av boken kom ut 1972, och när den nu ges ut i sin fjärde upplaga har den blivit den klassiska läroboken i textilhistoria.

'Textilt arbete – på latin opus textile av verbet texere = väva, fläta – har med tiden kommit att innebära åtskilligt mer än vad ursprungsordet betyder. Bland alla textila tekniker är vävnadskonsten den viktigaste och det är om dess utveckling som denna bok huvudsakligen handlar. Under äldsta tider har knappast något av människohand tillverkat ting betytt mera för den enskilda människan än vävnaden.' (Agnes Geijer i inledningen)

Rikt illustrerad i färg och svart-vitt.

Slutet av 1700-talet och början av 1800-talet var en period av omvälvningar och oro i Europa. För adelsfamiljerna var det viktigt att på alla sätt försvara sin position som elit. Samtidens intresse för upplysning och uppfostran påverkade också adelsedukationen, vars betydelse blev allt större. För adelns kvinnor var det av stor vikt att bilda sig, att utveckla sitt sinne för stil och smak och på så sätt stärka adelskulturens särart. Det var ett projekt som pågick inte endast i Sverige, utan även kan skönjas på andra håll i Nordeuropa.

Genom presentation och analys av litteratur samt tidigare outnyttjade källor, såsom adelsdöttrars dagböcker och studieanteckningar, tecknas här en bild av en komplex kultur i kraftig förändring under en till synes lugn yta. Utvecklingen i Sverige sätts in i ett större europeiskt sammanhang. Hur gick hemedukationen till, vilka var dess metoder och målsättningar? Varför var döttrarnas edukation viktig och på vilket sätt skiljde den sig från sönernas? Bland andra Gustaf Mauritz Armfelts och Curt von Stedingks familjer fungerar som belysande exempel på hur stora insatser gjordes för döttrarnas edukation.

Jessica Parland-von Essen är forskare vid Helsingfors Universitet. Denna bok bygger på hennes doktorsavhandling.

Detta rikt illustrerade standardverk om gotländska bildstenar utges nu i en tredje bearbetad och utvidgad upplaga.

RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, bildades 1933 av journalisten, syndikalisten och sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, en grupp socialistiska läkare samt företrädare för några fackliga organisationer. Målet var att skapa en bred folkrörelse för sexuell reform. Förbundet bedrev sexualupplysning, öppnade kliniker och sålde preventivmedel. Kvinnors rätt till abort, införande av sexualundervisning i skolan och avkriminalisering av homosexuella kontakter var några centrala krav.

Till en början mötte RFSU ett visst motstånd men efterhand blev förbundet alltmer etablerat i samhället. I takt med välfärdsstatens utveckling professionaliserades förbundets verksamhet. Ett politiskt perspektiv på sexuella frågor ersattes alltmer av ett medicinskt.

Sex i folkhemmet är en bok om RFSUs tidiga historia. Här skildras Elise Ottesen-Jensen och hennes verksamhet fram till RFSUs tillkomst; RFSUs bildande och uppbyggnad; dess sexualpolitiska ställningstaganden och ageranden fram till 1950. I en epilog förs historien fram till 1970-talet.

Nu endast tillgänglig som e-bok: ISBN 978-91-7844-435-9.

I Att datera textilier presenteras samtliga dräkter, klädesplagg och inredningstextilier som i Sverige daterats med hjälp av kol-14 metoden. Det har varit intressant att undersöka hur olika textila material, som varit utsatta för olika betingelser, lämpar sig för kol-14-metoden, men framför allt har en oberoende naturvetenskaplig åldersbestämning kunnat göras som jämförelse med stilistiska bedömningar.

Föremålen är i många fall mycket välbekanta, som Bockstensmannens dräkt och Överhogdalsbonaderna, men har i vissa fall valts ut på grund av livligt omdiskuterad ålder. Ibland kan kol-14 dateringen leda till nya resultat, såsom exempelvis skedde med den nålbundna vanten från Åsle mosse, som sedan länge presenterats som det äldsta existerande föremålet i denna teknik.

Margareta Nockert
Fil. dr och professor i textil- och dräkthistoria vid Uppsala universitet. Har varit verksam vid Riksantikvarieämbetets textilavdelning och Statens historiska museum. Förutom en rad böcker och artiklar om bl.a. nordiska textilier och dräkter från förhistorisk tid och medeltid har hon ansvarat för ett flertal utställningar, exempelvis Medeltida vävnader och broderier och Skatter från den islamiska världen på Statens historiska museum.

Göran Possnert
Fil. dr och professor i fysik, föreståndare för Ångströmlaboratoriet och Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet. Har publicerat över 150 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter inom grundläggande och tillämpad fysik, materialvetenskap och radiometrisk datering. Hans mest kända arbete hänförs till utvecklingen av den ultrakänsliga acceleratorbaserade masspektrometrin och dess användning för åldersbestämning med bl.a. kol-14 inom arkeologi och geologi.

Europa befinner sig i en dramatisk utveckling med genomgripande konsekvenser för hela kontinenten. I västra Europa pågår en integrationsprocess som för första gången i historien tycks göra en frivillig europaunion möjlig. I östra Europa har stora förändringar skett under de senaste åren med kommunismens fall och Sovjetunionens upplösning. Här tycks utvecklingen gå mot en allt större uppsplittring med ökat utrymme för nationalistiska strömningar av traditionellt slag. I båda regionerna kan också motströmningar utskiljas, vilka gör det svårt att uttala sig om hur framtiden kommer att gestalta sig. Får vi ett politiskt, ekonomiskt och kulturellt enat Europa eller kommer integrationsprocessen att avstanna?

Nyckeln till förståelse ligger i en analys av den historiska bakgrunden, och historiens roll på olika områden har sällan varit större. Boken Europa – historiens återkomst har författats av olika specialister med anknytning till Lunds universitets historiska institution. Den behandlar utvecklingen både på det europeiska planet och i olika delar av Väst- och Östeuropa. Framställningens bredd ger en samlad bild och ett fördjupat perspektiv på dagens och morgondagens skeende och dess förutsättningar.

Europa – historiens återkomst blev snabbt ett standardverk i sitt slag. Den utges nu i en tredje, väsentligt reviderad och utökad upplaga.

Familjelivets utveckling var länge ett blankt blad i nordisk historieskrivning. Med David Gaunts bok fick ämnet sin ingående och levande belysning och boken blev snabbt ett standardverk. Den utges nu i en utökad utgåva. I ett par nyskrivna kapitel angriper författaren romantiseringen av de äldres villkor i de traditionella kulturerna. Vidare diskuterar han synen på släkt och familj i det moderna samhället.

David Gaunts studie omfattar tiden från vikingatid till nutid. Den belyser en rad förhållanden som präglat människornas familjevardag genom tiderna: ekonomi, kärlek, könsroller, hushållsstrukturer, släktskapsförhållanden, incest och födelsekontroll. Till grund för framställningen ligger ett rikt källmaterial, hämtat från olika håll i Norden.

David Gaunt är forskningsledare vid Stockholms forsknings- och utvecklingsbyrå. Han är docent i historia och tidigare universitetslektor vid Umeå universitet.

Vi lever i en tid då grundvalarna för 1900-talets svenska välfärssamhälle ifrågasätts. Fabriker har avvecklat eller inskränkt driften och personal i den privata och offentliga tjänstesektorn har avskedats.

Hur skall den stora gruppen arbetslösa och relativt fattiga delen av befolkningen i framtiden klara sin ekonomi?

Denna bok skildrar hur människorna i en mellansvensk region, Gagnef i Dalarna, hittills under 1900-talet arbetat och försörjt sig. En vanlig uppfattning är att övergången till fast anställning och lönearbete inleddes under de sista åren av 1800-talet. Processen anses avslutad i mitten av 1900-talet. Stämmer detta i denna bygd, och hur gick i så fall övergången till? Var det en utdragen eller en snabb process? Har ett bredare försörjningsmönster med informella drag kanske överlevt in i våra dagar? Vilken betydelse har detta för människornas villkor i framtiden?

Boken berättar om människors arbete och vardagsvillkor under övergången från ett äldre agrart Sverige till dagens senindustriella samhälle. Utgångspunkten tas i de senaste årtiondenas debatt och forskning om den informella ekonomin. Studien visar på familjens, släktens och föreningarnas stora betydelse för att trygga vardagens ekonomi.

Maths Isacson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Studien har initierats av Dalarnas Forskningsråd i Falun.