Starlet lästes av tiotusentals svenska tjejer, och har kommit att bli en del av svensk populärkulturhistoria. Tidningen riktade sig framför allt till tjejer i 10-14-årsåldern och innehöll serier, redaktionellt material och texter inskickade av läsarna. Decennier senare omtalas den fortfarande, har fått klä skott för dålig litteratur och förekommit i diskussioner om skadligheten i populärpress riktad till unga kvinnor. Samtidigt är Starlet ett minnesmärke för nostalgi och en angelägen tjejkultur, och ett positivt laddat medium som fyllde ett viktigt syfte för många. Tidningen talade till unga tjejer samtidigt som läsarna hade möjlighet att kommunicera sinsemellan, vilket gjorde Starlet till en förlängning av flickrummet och ett socialt medium innan internets genomslag på 1990-talet. Vad gjorde läsarna och medarbetarna egentligen i, och med, Starlet-tidningen? Ett tjejligt rum. Tidningen Starlet 1966–1996 utforskar den omtvistade och omtyckta tidningen som produkt och erfarenhet.

Kristina Öhman är etnolog, verksam vid Göteborgs universitet. Ett tjejligt rum. Tidningen Starlet 1966–1996 är hennes doktorsavhandling.